• December

    Högsta Växeln och Motorstopp

    Hej hej,

    Wow. Det känns nästan lite overkligt att skriva till dig efter ett sådant här långt uppehåll… Vad har du haft för dig?

    För ett par månader skrev jag ett inlägg gällande att jag var lite oroad kring hur högt tempo denna termin skulle leverera, och banne mig vad rätt jag hade i att stressa kring det. Denna termin har verkligen varit non-stop leverans av press och förväntan. Inte en enda dags återhämtning känns det som vi fått chansen till.

    Senaste månaderna känns det som att vi har snittat i en inlämning per vecka, och varje inlämning ska behålla samma höga nivå av kvalité som den innan. Jag har nog aldrig sovit så gott och ändå känt mig så absolut utmattad och dränerad som jag gör just nu. Däremot är det kanske inte bara plugget, jag fick höra att vi haft 0% (eller liknande) solljus senaste två veckorna. Varje dag har det varit skitväder av moln och regn. Inte är det så konstigt att man aldrig känner att man får fylla på med energi igen, när inte ens självaste solen orkar ta sig fram.

    De senaste månaderna har såklart inte bara varit negativitet och självömkan, mycket gott har även kommit från denna tid. Jag har hittat några nya vänner! Jag vet inte hur du finner det, men jag har länge tyckt att det är oerhört svårt att hitta vänner i vuxen ålder. Jag känner aldrig att folk vill lära känna en på djupet utan många konversationer man har är ytliga och hålls endast utav artighet. Men under dessa senaste par veckor har jag träffat två människor som är så alldeles underbara. De har fått mig att verkligen vilja komma tillbaka till skolan. Det har blivit mer än bara plugg. Jag känner mig sedd, hörd, och det känns som att de verkligen vill spendera tid med mig. Det är verkligen något jag behövde men inte vågade leta mig till så det känns lite som att det var ödet att vi skulle finna varandra.

    Nu håller vi på med radiokurs i full rulle. Vi började kursen förra veckan men redan imorgon ska vi gå igenom vår andra uppgift, och sedan rör vi oss mot slutuppgiften som är ett 7-9 minuter långt reportage. Jag tror att det kommer bli väldigt roligt men jag är också lite oroad över hur jag och min kursare ska lyckas bevara intresset av lyssnare i över 4 minuter… Det kanske klarnar upp sig när vi väl börjar samla in material för att kunna klippa ihop något.

    Jag hoppas bli bättre på att uppdatera mig om min färd men med det schema vi just nu har som aldrig verkar ta slut kan det bli kämpigt, men jag lovar att jag ska försöka mitt bästa.

    Tills nästa gång,
    Din käraste,

    My Tilde

  • Januari

    Ny På Plugget – 2.0

    Idag var då min andra dag (på plats) på Södertörns Högskola, och jag är fortfarande enormt imponerad av min nya skola. Dagen påbörjades med ett seminarium där vi fick öva på intervjutekniker. Eller öva vet jag inte, det var lite mer som att intervjutekniker var ett djupt hav och vår lärare puttade in oss utan att ha lärt oss att simma först (fast på ett bra sätt?). Jag och 5 främlingar blev satta i en cirkel där vi sen fick instruktionen att vi skulle få testa på att intervjua varandra. Ingen förberedelse, ingen förkunskap. Bara ett ämne, 10 sekunders betänketid och sedan var det bara att köra hårt! Det värsta var däremot inte att inte få någon tid att skriva ner några frågor eller att knappt få chansen att fråga personens namn, det var att under de 2 minuterna du hade att intervjua din person så skulle resterande i gruppen sitta och lyssna för att sen kunna ge konkret feedback. Perfektionisten inom mig skrek av smärta genom alltihop…

    Trots stressigt så tror jag faktiskt aldrig att jag känt mig så pass underhållen under ett seminarium, och snacka om ett snabbt sätt att lära känna nya människor. Det kändes på ett sett som att vi speed-datade fast intervjun innehöll varken något romantiskt eller attraktivt för det mesta. Dessutom så var det nog inte så läskigt som jag först trodde. Ja, jag tycker alltid att det är jobbigt att riskera kritik, men jag vet att gruppen och min lärare bara vill mitt bästa och att allt de säger faktiskt bidrar till att bli ett ”bättre jag”.

    Något av det jobbigaste med att vara ny på en skola, utöver att man ser ut som en förvirrad iller när man springer fram och tillbaka i korridorerna för att hitta sin föreläsningssal, är att man inte känner någon. Det är klart att man pratar med människor under seminarium och kanske diskuterar någon fråga under en föreläsning, men allt som allt så är man rätt så ensam. Har du några problem med att hitta vänner snabbt på nya skolor? Eller finner du det rentav en barnlek? Jag har faktiskt bestämt mig för att gå med i studentkåren på SH, som kallas för SöderS. Kanske hjälper de mig vidga mina sociala kretsar på skolan. Fast samtidigt är rädslan att jag bara kommer känna mig mer ensam väl där något som trycker emot på tanken att ens gå på ett av deras event. Fast vet du vad? Jag är så trött på att bry mig vad folk tycker, att oroa mig kring om någon gillar min outfit eller om jag sa rätt sak när de frågade den där frågan. Nästa gång det är ett event med SöderS så tänker jag gå på den, och det är inte att diskutera! Nu finns det ju permanent på denna sida, så du kan hålla mig till svars om jag inte gör det. Fast inte deras event imorgon, men det är faktiskt tillåtet… Jag ska umgås med min systerdotter, och hon har faktiskt prioritet över alla andra sociala event, hon är min absolut bästa vän i världen, så andra vänner få vänta tills nästa vecka.

    Resten av min dag bestod av kurslitteratursläsning, och herregud vad jag har kurslitteratur…. De senaste 3 dagarna, och då menar jag från klockan 9 på morgon till klockan 18 på kvällen, har bestått endast av att jag försöker ta mig igenom alla de sidor jag ska ha tagit mig igenom tills på måndag. Egentligen hade jag behövs läsa lite mer nu på kvällen inför ett seminarium imorgon, men jag orkar helt enkelt inte. Jag tänker att jag får kliva upp lite tidigare imorgon för att hinna med det jag måste, men helt ärligt tror jag inte att jag kommer vara den enda som inte gjort hela den uppgiften inför lektionen. Nu blir det ett välförtjänt bad uppföljt av ett par avsnitt av den fantastiska Netflix-serien Sex Education. Kan starkt rekommendera till den som inte sett innan.

    Tills nästa gång. Din käraste,

    My Tilde