-
Högsta Växeln och Motorstopp
Hej hej,
Wow. Det känns nästan lite overkligt att skriva till dig efter ett sådant här långt uppehåll… Vad har du haft för dig?
För ett par månader skrev jag ett inlägg gällande att jag var lite oroad kring hur högt tempo denna termin skulle leverera, och banne mig vad rätt jag hade i att stressa kring det. Denna termin har verkligen varit non-stop leverans av press och förväntan. Inte en enda dags återhämtning känns det som vi fått chansen till.
Senaste månaderna känns det som att vi har snittat i en inlämning per vecka, och varje inlämning ska behålla samma höga nivå av kvalité som den innan. Jag har nog aldrig sovit så gott och ändå känt mig så absolut utmattad och dränerad som jag gör just nu. Däremot är det kanske inte bara plugget, jag fick höra att vi haft 0% (eller liknande) solljus senaste två veckorna. Varje dag har det varit skitväder av moln och regn. Inte är det så konstigt att man aldrig känner att man får fylla på med energi igen, när inte ens självaste solen orkar ta sig fram.
De senaste månaderna har såklart inte bara varit negativitet och självömkan, mycket gott har även kommit från denna tid. Jag har hittat några nya vänner! Jag vet inte hur du finner det, men jag har länge tyckt att det är oerhört svårt att hitta vänner i vuxen ålder. Jag känner aldrig att folk vill lära känna en på djupet utan många konversationer man har är ytliga och hålls endast utav artighet. Men under dessa senaste par veckor har jag träffat två människor som är så alldeles underbara. De har fått mig att verkligen vilja komma tillbaka till skolan. Det har blivit mer än bara plugg. Jag känner mig sedd, hörd, och det känns som att de verkligen vill spendera tid med mig. Det är verkligen något jag behövde men inte vågade leta mig till så det känns lite som att det var ödet att vi skulle finna varandra.
Nu håller vi på med radiokurs i full rulle. Vi började kursen förra veckan men redan imorgon ska vi gå igenom vår andra uppgift, och sedan rör vi oss mot slutuppgiften som är ett 7-9 minuter långt reportage. Jag tror att det kommer bli väldigt roligt men jag är också lite oroad över hur jag och min kursare ska lyckas bevara intresset av lyssnare i över 4 minuter… Det kanske klarnar upp sig när vi väl börjar samla in material för att kunna klippa ihop något.
Jag hoppas bli bättre på att uppdatera mig om min färd men med det schema vi just nu har som aldrig verkar ta slut kan det bli kämpigt, men jag lovar att jag ska försöka mitt bästa.
Tills nästa gång,
Din käraste,
My Tilde
-
Kungligt Besök och Biomys
Hej hej,
Nu sitter vi här igen. Det känns som att jag börjar få slut på allt för spännande skrifter, så det kan vara så att mina inlägg nu görs mer sällan eller kanske är kortare i längden. Jag hoppas du gillar det ändå, men skriv gärna om du har några tankar eller idéer.
Så vad har hänt sen senast vi sågs? Min kille är här! Jag vet inte om jag någonsin nämnt min kille innan. Vi är långdistanspartner (han bor i England), så vi ses ungefär en vecka per månad, ibland till och med per varannan månad. Det är utmanande absolut, men vi har varit tillsammans i nästan två år nu, och när man älskar varandra så blir inte distansen lika utmanande. Vi båda lägger ner den energin som krävs för att ordna veckosamma samtal, dagliga meddelanden, någon rolig dejt på distans. Här kan jag berätta att Nintendo Switch (inte sponsrat) har räddat oss så pass många gånger. Det har blivit många timmar värt av dejt som vi lagt på typ Mario Kart eller It Takes Two. Båda spel som jag kan starkt rekommendera till de par som inte testat de.
Han kom i alla fall hit i onsdags, vilket gav oss möjligheten att fira Alla Hjärtans Dag ihop. Jag har nog aldrig brytt mig så mycket om Alla Hjärtans Dag, möjligen för att jag alltid har varit singel eller ensam och då inte har behövt bry mig så mycket. Men i år så var jag faktiskt inte ensam. Vi började dagen med en underbart god frukost (om jag får säga så själv) tillagad av din käraste. Du ser resultatet ovan på bilden, men det fanns: färsk frukt, våfflor, hemmagjord chokladsås, stekta ägg, brieost, skink-ros (alltså en ros gjord på skinka) m.m. En äkta första-klass-frukost! Man blev så pass mätt att magen kändes som att den skulle spricka!
Efter frukosten begav vi oss ut för att påbörja vår dag. Vi tog oss till Kungliga Slottet där vi köpte biljetter till en guidad tur. Jag har bott i Stockholm hela mitt liv, och hade inte förens i fredags tagit ett enda steg in på slottet. Jag måste säga att jag var maffigt imponerad. Man förstår väll att kungliga familjen är rik och därmed kommer leva i lyx, men jag var inte redo just av hur lyxigt de lever. De har enorma rum, med vackra takmålningar som ser ut som att de hade kunnat komma från antikens Grekland. De fanns enorma takkronor, med vad som en gång i tiden var massvis med levande ljus. Det fanns gulddekorationer med äkta guld i nästan varje rum, och det kändes som att gångarna aldrig skulle ta slut. Det hade ju inte varit helt illa att få leva där, men samtidigt förstår jag inte hur man inte skulle gå vilse, eller ännu värre, hur man inte skulle känna sig ensam. Dessutom så många regler man som kunglig måste behöva följa. Jag kämpar med att hålla ryggen rak när jag sitter och skriver dessa inlägg, du skulle bara våga sitta med böjd rygg när du sitter längst fram på prinsessans bröllop, det hade ju blivit masshysteri… Nej, att bli kunglig är nog inget på agendan för mig, men känns väldigt häftigt att kunna säga att jag har stått i det rum som kungen satt i när han sa fel namn på prinsessan Ines.
Efter slottet begav vi oss ut på en allmän promenad av min fina stad. Vi åt middag på ett närliggande ramen-ställe och begav oss sedan till Rigoletto för att se den sprillans nya Bridget Jones filmen. Måste säga, jag var lite skeptisk till om jag skulle tycka om den, men måste nu i efterhand ge den en stark 8/10 jordgubbar (Varför jordgubbar? Jo, för det finns väl inget godare än jordgubbar). Den var en bra mix av sorglig, men gav också upphov till en enorm mängd flin och skratt. Det enda som kanske hade kunnat justerats är att ingen av karaktärerna som funnits med sedan starten, inkluderat Bridget Jones känns som att de fått någon pass karaktärsutveckling. Absolut att det är mysigt att man känner igen alla karaktärer även om man bara sett den första filmen och såg den senast för tjugo år sedan, men det finns nog väldigt få människor som är exakt samma person när de är 25 som när de är 50. Visst har man kanske liknande gångstil eller småbeteenden som hur du gillar ditt kaffe, men jag skulle inte säga att mina föräldrar idag tänker och tycker exakt som de gjorde när jag föddes. Utöver det, en feel-good film som jag gärna ser igen. Efter filmen blev det inte mer spännande än att bege sig hemåt för ens skönhetssömn.
Jag har äntligen fått fira Alla Hjärtans Dag tillsammans med den person jag älskar mest (om man inte räknar in familj såklart, i så fall är det en delad förstaplats). Man behöver ju inte spendera en massa pengar på biljetter för en massa grejer för att få en perfekt dag, egentligen är allt man behöver lite kreativitet och den person som gör dig allra gladast. Jag är så tacksam för den Alla Hjärtans Dag jag fick, och hoppas att du fick en minst lika kärleksfylld dag!
Tills vidare,
Din käraste,My Tilde
