En rusningsstart!
Hej hej, och god morgon!
Idag påbörjades dagen annorlunda mot mina vanliga dagar. En springtur! Jag har sedan starten på året ökat min rörelse något enormt. Jag var tidigare något som lätt kan beskrivas som ”soffpotatis”. Det var sällan du såg mig på fötterna eller utomhus om jag inte behövde ta mig någonstans… Jag försökte ändå se till att varje dag ta mig ut minst 20 minuter, men i kombination med min älskan för söta saker så förstår kanske du att denna rörelse inte gjorde någon enorm förbättring på min hälsa. Men så i år är det som att något i min hjärna helt enkelt bara klickat?! Nu ser jag alltid till att gå minst 7000 steg per dag, om inte så ska jag göra någon form av aktivitet eller liknande som ger min samma förbränningsmängd.
Tro mig, jag är inte på väg att bli ett sportfreak som ska berätta för dig om hur vitt bröd är dödligt eller hur mycket kalorier du ska äta. Aldrig i livet, jag har spenderat hela MITT liv åt att titta dystert på sånna personer. Jag tycker att det är jätte bra om man kan springa 10 km per dag och leva på en kost av 700 kcal varav du äter inga kolhydrater eller något socker alls. Jag är glad om du är glad! Men för mig, jag har kämpat hela mitt liv med självhat, att inte tycka om vad jag ser i spegeln och att straffa mig själv när jag anser att jag ”ätit dålig mat”. Jag har provat gymmedlemskap, men där rann bara pengarna i sanden för jag aldrig gick. Jag har testat räkna mina kalorier men det ledde bara till att jag försökte nästintill svälta mig själv för att jag ville ha en sån låg siffra som möjligt. Jag har testat diet efter diet, men alla har lett mig till att jag får så pass mycket sug att det slutar med att jag bingeäter istället. Tillslut blev jag så trött att jag bara kände att jag gav upp på min kropp, så i höstas gav jag mig själv friheten att äta precis vad jag ville, när jag ville. Det blev mycket socker och snabbmat första månaderna och jag gick snabbt upp i vikt. Men sen var det som att min kropp naturligt tröttnade, smaken för godis och processat försvann nästan, jag hade inte längre det där överbärande suget. Jag började äta mindre portioner, och behovet att ha en grönsak till varje måltid ökade.
Jag kände att jag var på rätt väg så jag valde att ändra på saker jag tidigare inte tänkt påverkar min vikt och kost. Jag satte upp målet att äta 4 gånger per dag: frukost, lunch, mellanmål och middag. Tydliga måltider som jag bara inte får skippa, för det var då jag började få sug för den snabba energin som socker gav mig. Jag försökte passa på att ta mig ut och gå mellan mina måltider för att fördriva tiden och hålla mig aktiv, för det var när jag var uttråkad som jag ville äta. Jag satte en klocka på morgonen som ringer samma tid varje dag, oavsett vardag eller helg, för tydligen ska detta hjälpa metabolismen. Dessa små förändringar har jag jobbat på senaste 4 veckorna, och nu sitter jag här och har precis kommit in från en 4 kilometers intervallträning, något jag bara kunnat drömma om innan!! Innan har jag sagt till mig själv ”Nu ska jag springa 2 km utan stopp” och sen blivit arg när jag inte kunnat uppnå det. Det är väll inget märkligt när du inte har någon styrka eller kondis? Men med ett aktivt mål varje dag, som dessutom inte är för mycket press, så har jag kunnat nå till denna målstolpe. Det känns helt sjukt! Glädjen är obeskrivlig.
Men nog av ”motiverande tal”, nu är det nog faktiskt dags för en dusch, jag luktar nog inte helt mysigt. Resterande dag kommer bistå av en mängd läsande av all denna kurslitteratur mina lärare så glatt gett mig, och sedan en riktigt god tacos till lunch. Tills nästa gång.
Din käraste,
My Tilde
