Hej hej,

Nu var det ett rätt så bra tag sedan jag skrev något på denna blogg. Jag ber om ursäkt för den långa tystnaden. Det är inte så att det inte funnits saker att säga, för det finns det allt för mycket om. Det har verkligen bara hamnat om en komplett brist på energi och ork.

Det har varit ett sådant par hektiska veckor att min hjärna och kropp befunnit sig som på två olika stadier i livet. Jag kan ju tyvärr inte minnas precis allt som har hänt men vi kan väll försöka ta sig igenom det som verkligen satt sig i mitt hjärta från dessa senaste veckor.

Jag fick gå på Leos Lekland med min systerdotter. Vi var ju såklart där för hennes skull, inte min. Däremot så måste jag ju erkänna att nostalgin låg och drog i avundsjukstrådarna när jag såg alla barnen springa runt, åka roliga rutschkanor och hoppa på studsmattorna. Det är verkligen något jag kan minnas tydligt från min egna barndom. Glädjen det gav mig… Det var i alla fall så roligt och meningsfullt för mig att få vara med på hennes första besök till en sådan plats av ren glädje och underhållning. Man kan summera att besöket börjades tveksamt, men fundersamma blickar på barnen som sprang runt och vart vi har tagit henne, men besöket slutade i att man knappt fick henne ur bollhavet.

Sedan så har det varit sjukt mycket skola. Vi började med, och avslutade, en fotografikurs som var så så rolig!! På bilden till detta inlägg så ser du min fantastiska kurskamrat och vän Maja som poserar så vackert där med en systemkamera vi fick låna från skolan. Snacka om att man kände sig som en äkta journalist och professional fotograf för första gången på hela kursen. Första dagen på kursen spenderades med att springa runt som en höna utan huvud som desperat tog tiotals foton på varje plats vi befann oss. Vi fick lite olika uppgifter där vi fick öva på diverse kamerainställningar, och trots att det var väldigt roligt, så var det en sån himla snabb kurs, så det hela känns nästan som en feberdröm. En dag var verkligen huller om buller. Då fick vi spendera dagen som med ”eget arbete” där vi skulle ta diverse porträttbilder på olika platser. Dagen påbörjades på ett produktionsbolag i radio där Maja tog (om man får säga det själv) imponerande bilder på mig som om jag vore radiopratare:

Vi begav oss sedan ut på stan där jag istället fick agera fotograf och ta några ytterligare snygga bilder fast denna gång på Maja. Jag trodde jag skulle dö av skam när jag skulle kliva in på en butik för att nästintill ställa mig på knä och be om att få ta bilder i deras lokal. Jag hade mentalt förberett ett argumenterande tal om varför det är till deras fördel att låta mig ta bilder i deras butik, men jag hann inte längre än ”Vi pluggar journalistik och skulle behöva ta lite bilder, får vi göra det här?” innan vi hade fått ett ”Ja” till svar. Svårare än så var det inte.

Dagen avslutades på Naturhistoriska Riksmuseet. Ett museum som jag verkligen kan rekommendera alla, vuxna som barn att besöka, även om ni redan varit där. Det är alltid så pass mysigt, och oftast har de något nytt som tillkommit. Så dyrt är det inte heller. Eller ja, allt är väll dyrt nu förtiden när det kommer till museum, men NRM (Naturhistoriska Riksmuseet) ligger ändå i den lägre prisklassen. Och inte tror du väll att jag besöker ett vacker museum med en dyr systemkamera utan att ta bilder? Nej såklart inte, här har du några av mina favoriter!

Dagen idag har än så länge bestått av föreläsningar på vår nya delkurs gällande nyhetsvärdering och nyhetsetik. Något väldigt intressant och högst aktuellt, bara igår så kom ju kontroversiella nyheten där man publicerade bilder på en 1.5 åring. Jag förstår att man kan argumentera för mycket, men att publicera bilder av ett barn i en sådan pass känslig situation där barnet inte kan ge sitt samtycke för att dens ansikte ska synas i samband med en sån nyhet… Det är för mig bara skamligt. Det finns absolut ingenting som barnets ansikte bidrar till när det kommer till allmänhetens intresse. De argumenterar att det inte ansågs som att barnet kommer påverkas negativt eller skadas av denna publicering av bilder, men hur har de gjort det bedömandet? Nej, jag ska inte spåra här nu. Nu ska vi lyssna på en föreläsning från självaste Medieombudsmannen. Vi hörs snart igen, hoppas jag.

Tills vidare,
Din Käraste,

My Tilde