• Februari

    Melodifestivalen Deltävling 2 – Sjukstugetitt

    Hej hej,

    En vecka har gått och PRECIS som lovat så är jag tillbaka efter ännu en deltävling av Sveriges främsta musiktävling. Denna gång har jag tyvärr inte haft något mysigt sällskap utan behövt titta från soffan hemme med någon form av influensa. Jag är så trött och har så ont i hela kroppen. Jag måste faktiskt säga att titta på mello igår inte låg nummer 1 på min lista, men jag gjorde det, för man vet aldrig, den hade kunnat imponera! Det gjorde den tyvärr inte… Gårdagens deltävling var inget fantastiskt. Min främsta beskrivning skulle faktiskt vara att den var medioker, fullkomligt medioker. Men som lovat ska ni ändå få en liten genomgång av låtarna.


    Bidrag 1: Arwin – Glitter

    Musikalitet: 3/5

    Scenprestation: 4/5

    Underhållningsvärde: 4/5

    Personlig vibe: 2/5

    Totalt: 3,5/5

    Det här var ändå en av de bättre låtarna som kunde öppna hela tävlingen. Det var en rolig låt, och det märktes tydligt att han har väldigt roligt på scen. Hela bidraget gav mig en känsla av: Darin / Harry Styles / Benjamin Ingrosso. Det som det här bidraget faller på är att det bara verkligen inte var min personliga musiksmak så för mig var detta inget vinnande bidrag. Uppenbarligen var den inte det för svenska folket heller för den kom tok sist på poänglistan. Det här var något som verkligen chockade mig. Jag trodde han hade en större fan-skara och att särskilt barnen skulle vilja ta honom vidare. Samtidigt så fanns det andra bidrag som starkt tilltalade barnen, och det kanske var där han tappade det, de prioriterade helt enkelt om sina röster på andra deltagare. En rolig och glad låt, men för mig är det inget jag kommer lyssna om på.


    Bidrag 2: Laila Adèle – Oxygen

    Musikalitet: 4/5

    Scenprestation: 3/5

    Underhållningsvärde: 1/5

    Personlig vibe: 3/5

    Totalt: 3/5

    Det här en sådan låt som jag förstår aldrig kommer att vinna mello… Jag säger inte att det inte är en bra låt, helt tvärtom, det här är en mycket vacker röst och mycket vacker låt men i ett mello-kontext så blir den bara… tråkig. Jag skulle inte säga att det finns ett regelverk för vad som kan vinna, vi har ju ändå skickat både Kaj med Bara Bada Bastu men vi har ju också skickat Sanna Nielsen med Undo, två helt olika vibbar, MEN något som båda dessa låtar har vilket ändå är lite av ett krav för mello-låtar det är ENERGI. Den här låten, en romantisk balad med Diana Ross inspiration, höll inte riktigt måttet. Personligen så tyckte jag att det var en mycket vacker låt som jag säkert kommer sätta på när jag bara vill skrik-sjunga med i passion, men ingenting för den här tävlingen.


    Bidrag 3:  Robin Bengtsson – Honey Honey

    Musikalitet: 4/5

    Scenprestation: 3/5

    Underhållningsvärde: 3/5

    Personlig vibe: 5/5

    Totalt: 4/5

    Vår första veteran för mello i år. Med veteran för er som inte tittat så dedikerat genom åren så innebär det att han redan har hunnit hela tävlingen, och nu är tillbaka igen. På ett sätt så önskar jag att det fanns någon regel att om man redan har vunnit allt så får man inte vara med igen, men samtidigt så hade vi i sådana fall aldrig haft Loreen med låten Tattoo, och den vill jag inte leva utan. Robin… Ja han är ju minsann en tjej/kvinnotjusare det kan man verkligen se och höra. Det är flörtiga blickar och sensuella moves. Detta är vanligtvis något som ger mig en direkt ”ick” men jag måste ändå säga att det är få artister som får country att låta så lyssnarvänligt för mig som Robin Bengtsson. Det här är nog ändå en låt som skulle kunna få plats på spellistan sen. Bidraget i sin helhet är inte något nytt och inget revolutionerande men det är absolut ett underhållande bidrag. Han gör precis det som förväntas av honom och han gör det med finess.


    Bidrag 4: Felicia – My System

    Musikalitet: 2/5

    Scenprestation: 3/5

    Underhållningsvärde: 4/5

    Personlig vibe: 1/5

    Totalt: 2/5

    Det här är en tjej som verkligen i varje media sagt hur upprörd hon skulle vara om hon inte gick vidare, att hon MÅSTE måste gå vidare och hon har verkligen sålt in sig själv vilket höjde förväntan enormt… tyvärr blir jag besviken. Bidraget är en dunk dunk låt som jag hade kunnat tänka mig spelades under ett body pump pass typ. Låter är repetitiv och högljudd. Det passar väldigt bra för hennes tidigare målgrupp EPA-dummare men för mig så blir detta bara en huvudvärk med allt för lite sång för att vara en möjlig tävlande, du kan därför föreställa min besvikelse när denna låt snabbt och kvickt gick vidare till finalen… Så länge den inte vinner allt så är jag nöjd (ta i trä).


    Bidrag 5: Klara Almström – Där Hela Världen Väntar

    Musikalitet: 5/5

    Scenprestation: 3/5

    Underhållningsvärde: 3/5

    Personlig vibe: 5/5

    Total: 4,5/5

    Asså WOW vilket super dunder cool tjej!! Det här var utan TVEKAN det bästa bidraget för kvällen. Det jag älskar med detta bidrag är just hur mycket av en Veronica Maggio vibb jag får av det hela. Jag tror tyvärr att den är av ett långsammare tempo och hon för många mello-tittare är okänd är det hon förlorar på. Den är väldigt simpel i sin koreografi och det är inte så mycket i övrigt som händer på scenen men helt ärligt så fann jag mig själv inte bry om det. Detta är absolut en låt och en artist jag kommer hålla ett öga på. Den hamnar i spellistan direkt!


    Bidrag 6: Brandsta City Släckers – Rakt in i Elden

    Musikalitet: 3/5

    Scenprestation: 3/5

    Underhållningsvärde: 3/5

    Personlig vibe: 5/5

    Totalt: 3,5/5

    Hur söta är inte dessa pöjkar? Det här är ju ett gäng ikoner för mig. Deras senaste deltagare var ju självaste året jag föddes så jag har ju en väldigt personlig koppling till de här gubbarna. Däremot så kan jag se igenom min nostalgi och erkänna att så rolig som denna låt är så är det egentligen bara en modern och finputsad version av sin låt från sitt förra deltagande. En mycket underhållande låt och gud sådan nostalgi man fick, så simpel låten som det är så kan jag inte rå för att jag älskar den!


    Mellanakt Mello-Baddie

    Totalt: 3/5

    Jag fick en förfrågan från föregående veckan att göra ett omdöme på mellanakterna också. Eftersom att dessa bidrag inte är mer för att tävla eller vara ”bra” låtar utan endast ska bidra till underhållning så kommer mitt omdöme vara lite snällare men men här kommer det:

    Mello-baddie… Det här var en mellanakt som absolut passar för den mogna publiken (25-45 år). Jag kan tänka mig att min storasyrra och mamma möjligen småskrattade under denna mellanakt men jag kan inte rå för att tycka synd om den yngre publiken som inte förstå någon av referenserna eller den mer ”sensuella” sång och dansstilen. Samma tänker jag bland den äldre publiken där referenserna troligen flög långt över huvudet. För mig som är nära nog målgruppen så var den absolut rolig och underhållande, väldigt Charlie XCX känsla, men en väldigt liten målgrupp på denna mellanakt 


    Ännu en vecka och ännu en deltävling dömd. Höll du med mina omdömen? Har du en helt annan åsikt? Dela gärna med dig!

    Vilken var din favoritlåt den här deltävlingen?
    6 votes

    Tills nästa gång,
    Din Käraste

    My Tilde

  • Februari

    Melodifestivalen Deltävling 1 – En Betygsättning

    Hej hej,

    Är du inte imponerad ändå? Inte tog det långt tid för mig och lockas tillbaka till mina tangenter och vilja skriva ännu en gång. Melodifestivalen startade igår! Denna musikfest som varje år lockar svenskarna till sina soffor och försöka enas i en låt som alla ska vara glada med att skicka till Eurovision. Och varje år är folket lika splittrade mellan ”Precis rätt låt vann!” och ”Hela den här tävlingen är riggad, vilken skitlåt!”. Jag satt igår och tittade med ändå hyfsat öppet sinne och var ändå helt okej nöjd med deltävlingen i sin helhet. Men vad är mina åsikter om inte delade med dig? Jag tänkte därför göra en komplett runthrough av samtliga bidrag och mitt tycke om de. Min åsikt är bara min egna och speglar inte bidraget i sig. Du har all rätt att tycka precis tvärt om, om du vill. Men men, nu kör vi:


    Bidrag 1: Greczula – Half of Me

    Musikalitet: 4/5

    Scenprestation: 4/5

    Underhållningsvärde: 3/5

    Personlig vibe: 4/5

    Totalt: 4/5

    Ett mycket starkt första bidrag, även om den låter som en exakt blandning av Elton John’s Saturday Night’s Alright och Carolas Gloria. Jag var orolig att detta bidrag skulle vara alldeles för likt hans bidrag föregående år men blev glatt överraskad. Jag fann mig själv verkligen vilja gå tillbaka och lyssna på denna låt igen och igen. Också, hur gullig var inte Keyyos reaktion i bakgrunden när det var klart att han gick till final? Även om vi alla förstod att han skulle göra det så fort vi såg att han skulle vara med i årets tävling. Sveriges alldeles egna Youngblood har ändå imponerat med detta bidrag 


    Bidrag 2: Jacqline – Woman

    Musikalitet:  3/5

    Scenprestation: 4/5

    Underhållningsvärde: 3/5

    Personlig vibe: 2/5 

    Totalt: 3/5

    För mig är detta bara en exakt kopia av hennes tidigare bidrag Effortless. Jag satt faktiskt i refrängen och sjöng hennes gamla bidrag och den matchade exakt. Detta är ingen objektiv åsikt men jag personligen har väldigt svårt för låtar där man ska sälja in sig som ”kvinnan för en man” som man vore ett pris eller en belöning som han ska ha förtjänat. Hon har en bra röst och ett underhållande bidrag men verkligen inte min smak.


    Bidrag 3: Noll2 – Berusade Ord

    Musikalitet:  4/5

    Scenprestation: 4/5

    Underhållningsvärde: 3/5

    Personlig vibe: 4/5

    Totalt: 4/5

    Här är en låt jag är ledsen inte gick vidare i alla fall till finalkvalet. För mig är detta något nytt. Jag kan inte säga att jag kan minnas ett enda bidrag tidigare i Mello som gjort vad Noll2 gjorde. Jag gillade enkelheten i deras sceneri och det syntes tydligt att de hade roligt på scen. Sedan kan jag inte rå för att bli glad över ett bidrag som uppskattar användningen av en violin som ett huvudinstrument. Väldigt imponerad och tråkigt att deras resa i mello tog slut så snabbt. 


    Bidrag 4: Junior Lerin – Copacabana Boy

    Musikalitet:  1/5

    Scenprestation: 3/5

    Underhållningsvärde: 4/5

    Personlig vibe: 1/5

    Totalt: 2/5 

    Jag är ledsen… Jag är övertygad om att Junior Lerin hade super roligt när han gjorde denna låt men jag har ett stort problem när Melodifestivalen ska sätta tondöva kändisar på scenen bara för att de är kändisar. Hade detta varit någon helt okänd så hade de aldrig fått bidra i tävlingen med detta framförandet. Det är uppenbart att han inte fick stor budget kring scensättning och då blir det vara en 40-årig man i en stor fjärderkostym som sjunger off-key i tre minuter. Jag hade mycket hellre sett att man bytte ut detta  bidrag mot någon up-and-coming svensk artist som hade fått en möjlighet att sätta sin musik på kartan än att se till drömmarna av människor som redan har allt de behöver. 


    Bidrag 5: Indra – Beautiful Lie

    Musikalitet: 3/5 

    Scenprestation: 3/5

    Underhållningsvärde: 2/5

    Personlig vibe: 2/5

    Totalt: 2.5/5

    Denna betygsättning kanske chockerar och det kan jag förstå. Jag är verkligen inte den som ogillar ballader i tävlingen. Denna betygssättning baseras helt på live-uppträdandet som tyvärr inte var så len och vacker som Indra säkert hoppats på. Hennes röst kämpade betydligt… Många gånger lät det som att de ljusa och höga tonerna tog emot och resultatet blev en låt som överpresterade artisten. En väldigt vacker melodi och text, jag hade bara hoppats på betydligt mer. 


    Bidrag 6: A-Teens – Iconic

    Musikalitet: 4/5

    Scenprestation: 4/5

    Underhållningsvärde: 4/5

    Personlig vibe: 5/5

    Totalt: 4.5/5

    Här är de. De som alla har väntat dunder taggade på. A-Teens! Eller ja… A-Dults nu egentligen. Men de leverera precis det som förväntades av de. En låt som låter som att den är direkt levererad från 2005. Låtens text kan inte beskrivas som så värst komplex men deras stjärnstatus kombinerade med en klassisk Melodifestivalen pop-låt gjorde verkligen deras uppträdande till rent av: iconic. Jag kan inte säga att trots att detta är min högst rankade låt att jag hoppas på att de vinner hela tävlingen, men ett mycket underhållande bidrag som lyckades distrahera fint från en annars mörk vardag. 


    Där har ni det. Melodifestivalen är nu officiellt igång. Höll du med mina omdömen? Har du en helt annan åsikt? Dela gärna med dig!

    Vilket bidrag var din favorit?

    Tills nästa gång,
    Din käraste,

    My Tilde

  • Januari

    Motivationstom men Medveten

    Hej hej,

    Jag tror jag borde börja ha en sparbössa där jag måste lägga in en hundralapp för varje gång jag sagt; ”nu ska jag bli bättre på att skriva oftare”, följt av ungefär två eller fler månaders tystnad. Men, nu är jag tillbaka! Eller ja, i alla fall för detta inlägg. Det första för 2026!

    Vi är nu en månad in på året och jag skulle säga att jag ändå känner mig rätt så neutral, även om världsläget just nu skrämmer mig. Nyheterna är hemska, varje dag upplevs värre än den innan, men när har nyheterna inte varit deprimerande? Det är klart att man blir mörkrädd. Jag läste en artikel häromdagen att de unga lutar till som starkast till höger, särskilt bland unga män där siffran låg på 52 procent som identifierar sig som höger, medan den bland kvinnor låg på 31 procent (SOM-institutet). Det som var som mest skrämmande dock var det faktum att när de frågade unga männen kring deras uppfattningar kring att stärka hbtq-personers rättigheter 2020 var det 50 procent som tyckte det var bra (en siffra som redan är löjlig), jämfört med idag då samma siffra slutade i 21 procent. Nu ska man inte blint lita på DN heller, vi vet inte hur många de frågat eller om de befunnit sig på samma plats när de gjort undersökningen men det faktum att ett parti som gång på gång bevisat sig vara högerextremistiska, homofobiska, islamofobiska, kvinnoförtryckande är fortsatt det tredje största partiet i Sverige är för mig skrämmande.

    Man motiverar höger-ökningen med att vi lever i en värld av krig i närområde, ökade klyftor i samhället osv. och att höger-politiken där pekar ut enkla lösningar som lockar de unga. Jag tycker bara detta visar på hur själviska vi blivit som samhälle. S politiken lockar inte unga för det handlar ju om sjukhusköer, pension och integrering, allt som handlar om planer för en mer stabil framtid för våra barn eller barnbarn. Det lockar inte, för varför skulle unga (särskilt unga män) bry sig kring det som inte kommer gynna de om ett år? Det här är som hela Ozempic-trenden som under 2025 sprängdes som en raket upp i luften av popularitet. Det handlar inte längre om att göra en hälsosam, långsiktig viktnedgång utan du ska kunna se resultatet bara inom ett par veckor. Vi har blivit stressade, lata och egocentriska som samhälle. Allt ska levereras här och nu. Expressleverans ska vara standard och har du inte dina varor inom 2 arbetsdagar ska du ha kompensering. Behöver du vänta längre än tio minuter kö på nöjesparken ska du bombardera de med dåliga recensioner. Om du inte fått 100 likes på ett inlägg in ett par minuter efter utlägg så kan du lika gärna ta bort den. Direkta nyhetsuppdateringar med faktafel är viktigare än en artikel som gjort ordentlig research men publiceras en vecka senare. Har vi problem med att unga begår brott? Släng in alla barn i fängelse så har de ingen möjlighet att begå brott. Har vi problem med migration och att för många ”förlitar sig på bidrag”, höj lönekravet så att det är på en så pass orimlig nivå att inte ens den genomsnittliga svensken hade klarat sig. Kortsiktiga lösningar som visar snabba resultat, men hur kommer det se ut om 10 år? Hur kommer det bli när de där barnen kommer ut som vuxna utan någon som helst kompetens eller kunskap om hur samhället och sociala sammanhang fungerar? Hur kommer det se ut när folk går utan vård för att de måste välja mellan att betala hyran eller betala för en läkarundersökning? Tandläkarbesök bland unga har sjunkit med närmare 60 procent sedan höger-blocken röstade igenom att 20 till 23 åringar inte längre har gratis tandvård. Den starkaste åsikten har varit: ”Jag har viktigare saker att lägga pengar på.” varpå många Facebook kommentarer från äldre har lydit: ”men sluta lägg pengar på skit då så har du råd.”. En vanlig undersökning hos Frisktandvården undan tandvårdsbidrag kostar 1100 kronor, vill du ha borttagning av tandsten så får du lägga på nästan 400 kronor. Säg sedan att det visar sig att du (precis som jag) behöver en bettskena, ja då får du lägga till 1135 kronor för det. Har du så pass allvarligt att du skulle behöva ta bort en tand av någon anledning, då är det ytterligare 1625 kronor. Nu är detta så klart dramatiserade scenarion, men endast ett besök kan kosta en ungdom över 2500 kronor. Pengar så många ungdomar inte har över någon månad på året.

    Vem säger att det kommer stanna med att sänka åldern för gratis sjukvård? Vad stoppar de från att öka kostnaden på sjukhusbesök, göra äldrevården dyrare? Bara i oktober så berättade Moderaterna att de vill sänka skatten för höginkomsttagare, samtidigt som man höjer skatten för folk med A-kassa. Ta från de fattiga och ge till de rika, det var väll det Robin Hood sa? Jag är så glad att jag betalar en hög skatt. Jag bidrar till barns gratis skollunch. Jag bidrar till att Henrik, 54 år, som får en hjärtinfarkt får åka ambulans till sjukhuset utan att behöva skuldsätta sig. Jag hjälper Melika, 30 år, våga satsa på ett karriärbyte och gå tillbaka till plugget för att omskola sig gratis. Jag hjälper våra hemlösa komma tillbaka på sina ben med diverse bidrag. Jag bidrar till ett bättre samhälle för oss alla, inte bara de jag tror kan lyckas. Alla system har brister, alltid kommer det finnas någon eller några som utnyttjar ett system. Som hittar ”loopholes” och får resten att se dumma i huvudet ut. Men snälla, borde vi inte alla kunna hålla med om att det är bättre för alla människor att ha lika rättigheter och samma möjligheter som dig och mig? Man ska våga byta karriär utan att känna sig som en hamster i ett hjul. Man ska kunna åka till akuten även om man bara tjänar ett par hundralappar i månaden för nödvändig sjukvård utan skuld. Man ska kunna åka till skolan och åka hem med en mätt mage även om ens mamma bara har råd med havregryn.

    Nu har jag gått på en väldig monolog kring hur hemsk världen är. Detta är verkligen inte fallet. Det finns enormt många bra och kloka människor i världen. Man har nyligen hittat att en gen-modifierande teknik på vita blodceller lyckas bota tidigare obotliga blodcancerformer (Blood Cancer UK). EU har nu för första gången någonsin genererat mer el än fossila bränslen 2025. Australien har stoppat användningen av sociala medier bland barn under 16 år, vilket även har inspirerat Storbritannien till att konsultera ett beslut att göra densamma. Detta för att gynna mentala hälsan, koncentrationsförmågan och mycket mer bland barn och unga. Världen, hur hemsk den än verkar, gör ändå rätt så mycket bra. Vi har människor som varje dag kämpar för att nästa dag ska vara bättre än den innan.

    Wow! Sicken politik-spya som bara kom ur mig där. Jag visste inte att jag skulle bli så passionerad kring detta, men det verkar ju som att jag hållit det inne alldeles för länge. Är du nyfiken på hur det går med journalistik-utbildningen efter denna inte alls politiskt riktade text? Jag är nu klar med första året av journalistik! Det har varit hektiskt och non-stop men jag känner mig bara mer övertygad än någonsin att jag är på precis den utbildning jag vill vara på. Ljud känns som det absolut mest lockande medieformatet men jag tror också jag skulle gilla grävande uppdrag. Sådana där artiklar som får hakor att falla i backen, och arga kommentarer att skrivas. Jag vill väcka känslor med mitt arbete, jag vill väcka debatt. Kanske ska jag bli krönikör?

    Vi har nu börjat på Medieteknik B som kursen heter. Den är i princip endast praktiskt lagd där vi ska lära oss mycket mer om digitala verktyg som animering, illustrationer, live-rapportering och mycket mer. Jag har just lånat den kurslitteratur vi kommer behöva för veckan och jag kan inte säga att jag är så pass taggad på att sätta mig och läsa den. Jag tror att eftersom våra tidigare studier har varit så pass hektiska och vi aldrig riktigt fått en andningspaus så är min motivationsnivå på absolut noll-nivå. Jag gör såklart fortfarande det som krävs av mig, men inte alls med den ambition som jag kanske annars hade haft. Istället för att en uppgift ska vara fantastisk kanske det räcker med ”good enough”? Även om motivationen slackar så är jag lite nyfiken och exalterad på vad terminen väntar mig. Är jag duktig så kanske jag dessutom ser till att uppdatera dig på vägen, så du får följa mig denna kurs.

    Nu är nog dina ögon lika trötta som mina fingrar. Jag hoppas ge dig en uppdatering om inte allt för långt tid, och då har motivationen förhoppningsvis gått upp.

    Tills nästa gång,
    Din käraste

    My Tilde

  • December

    Högsta Växeln och Motorstopp

    Hej hej,

    Wow. Det känns nästan lite overkligt att skriva till dig efter ett sådant här långt uppehåll… Vad har du haft för dig?

    För ett par månader skrev jag ett inlägg gällande att jag var lite oroad kring hur högt tempo denna termin skulle leverera, och banne mig vad rätt jag hade i att stressa kring det. Denna termin har verkligen varit non-stop leverans av press och förväntan. Inte en enda dags återhämtning känns det som vi fått chansen till.

    Senaste månaderna känns det som att vi har snittat i en inlämning per vecka, och varje inlämning ska behålla samma höga nivå av kvalité som den innan. Jag har nog aldrig sovit så gott och ändå känt mig så absolut utmattad och dränerad som jag gör just nu. Däremot är det kanske inte bara plugget, jag fick höra att vi haft 0% (eller liknande) solljus senaste två veckorna. Varje dag har det varit skitväder av moln och regn. Inte är det så konstigt att man aldrig känner att man får fylla på med energi igen, när inte ens självaste solen orkar ta sig fram.

    De senaste månaderna har såklart inte bara varit negativitet och självömkan, mycket gott har även kommit från denna tid. Jag har hittat några nya vänner! Jag vet inte hur du finner det, men jag har länge tyckt att det är oerhört svårt att hitta vänner i vuxen ålder. Jag känner aldrig att folk vill lära känna en på djupet utan många konversationer man har är ytliga och hålls endast utav artighet. Men under dessa senaste par veckor har jag träffat två människor som är så alldeles underbara. De har fått mig att verkligen vilja komma tillbaka till skolan. Det har blivit mer än bara plugg. Jag känner mig sedd, hörd, och det känns som att de verkligen vill spendera tid med mig. Det är verkligen något jag behövde men inte vågade leta mig till så det känns lite som att det var ödet att vi skulle finna varandra.

    Nu håller vi på med radiokurs i full rulle. Vi började kursen förra veckan men redan imorgon ska vi gå igenom vår andra uppgift, och sedan rör vi oss mot slutuppgiften som är ett 7-9 minuter långt reportage. Jag tror att det kommer bli väldigt roligt men jag är också lite oroad över hur jag och min kursare ska lyckas bevara intresset av lyssnare i över 4 minuter… Det kanske klarnar upp sig när vi väl börjar samla in material för att kunna klippa ihop något.

    Jag hoppas bli bättre på att uppdatera mig om min färd men med det schema vi just nu har som aldrig verkar ta slut kan det bli kämpigt, men jag lovar att jag ska försöka mitt bästa.

    Tills nästa gång,
    Din käraste,

    My Tilde

  • Oktober

    Vad är det som händer? Sverige. Världen. Skärp er!

    Hej hej,

    Jag är ledsen att jag varit borta så pass länge. Jag har helt ärligt känt mig rätt så uppgiven ett tag. Världen har blivit allt mörkare och det har inte verkat som att vi är tillräckligt många som vill tända ljuset igen. Jag har länge upplevt en känsla av att det snart inte längre kommer att finnas en demokratisk värld för mig att ta del av och känt mig så pass inträngd i ett hörn att jag inte vetat hur jag ska resa mig igen.

    Idag känns det dock som om jag väckts till liv igen. Efter en mycket mysig förmiddag med mina två syskonbarn så kändes det som om allt var möjligt. Att se deras glädje, ovetande om hur världen utanför deras hem och förskola är och deras närvaro här och nu. Det fick alla mina syskon att flyga iväg, även om bara för en stund. Mina syskonbarn är framtiden. De har en värld som väntar dem, och det är jag och min generation som ska hjälpa dem att bygga den.

    Jag är så trött på gamla gubbar som tycker att de har rätt att bestämma hur världen ska se ut. Sverige har haft EN kvinnlig statsminister. Hon hette Magdalena Andersson och fick sitta som statsminister i runt sju timmar innan hon kände sig tvingad att avgå. Snälla Sverige… Hur sjukt är inte det? Hon fick ju sedan rollen igen som statsminister och fick då sitta i nästan ett år innan hon återigen fick avgå, denna gång pga. vinst av högerblocket i riksdagsvalet.

    Gamla gubbar eller medelåldersmän som kör som kompletta idioter i trafiken. Slänger sig i slalom i rusningstrafik för att kunna komma fram hela 49 sekunder tidigare. De skär av en i rondellen för att det stora tomma utrymmet bakom dig kom inte snabbt nog. Jag vågar inte längre tuta i trafiken, även om det sker en genuint trafikfarlig situation för att jag inte litar på en vuxen man inte kommer att stanna sin bil, gå upp till min ruta och hota mig.

    Och som grädde på moset kom idag… ”Från och med nästa sommar kommer barn från 13 år att kunna sättas i fängelse”. Man menar alltså att för att skydda andra så måste 13-ÅRINGAR kunna låsas in. Då har jag en fråga. När sänker vi åldern för när man får börja dricka? På att man får gifta sig? När när man får ta körkort? Om regeringen nu anser att en 13-åring är mogen nog att kunna förstå sina handlingar så pass att de kan avtjäna fängelsestraff för det, då vill jag gärna se 13-åringar bakom ratten, jag vill se dem på krogen och jag vill se dem gifta sig med sin största kärlek. När jag var 13 år så var en av mina största rädslor att ett kvinnligt spöke skulle komma och döda mig i sömnen för att jag inte skickade vidare meddelandet hon skickat till minst fem av mina vänner på chattappen Kik.

    ”Är man mogen nog att ta ett annat liv så är man mogen nog att avtjäna sitt straff för det”. Detta var en av de många kommentarerna under Aftonbladets artikelförhandsvisning på Facebook. Detta är att anta att 13-åringar förstår vad det innebär att ta ett annat liv. Den diskussion som skett kring detta ämne har handlat just om konsekvenstänk och mognad. 13-åringar har inte samma utveckling på sin hjärna som vi har. Vi tänker: ”Om jag skjuter denna pistol så kommer jag döda den människan. De kommer då inte finnas längre. Jag riskerar att sitta inlåst i åratal om jag gör detta och missa enorma delar av mina nära och käras liv och förlorar min egen frihet.”. En 13-åring tänker kring samma situation: ”Om jag skjuter denna pistol så skulle jag få pengar till ett nytt PS5.”. I ingen värld funderar man på vad det kan ha för påverkan på ens liv tjugo år framåt, för den världen finns inte än. Om man tror att 13-åringar tänker som i första scenariot, då kan vi lika väl gem de möjlighet att ta körkort och supa på en bar med oss, för du antar att de är på samma mognadsnivå som vi.

    Fängelse gör ingenting för barn. Ett barns hjärna är något av det mest ömtåliga och formbara som finns. En mening du säger en gång till dem när de är tre kan sitta kvar och komma tillbaka när de är tio för att den haft en sådan påverkan. Att skicka barn till fängelse visar att vi inte bryr oss, vi orkar inte bry oss, du är inlåst, du är bortglömd, du betyder ingenting för samhället, så varför ska samhället betyda något för dig? Om du tycker att 13-åringar ska kunna sitta i fängelse, då vill jag att du nästa gång ditt barn slår dig, eller svär eller kastar saker, sätter barnet inne på sitt rum, låser dörren och endast kommer in tre gånger om dagen för att lämna deras mat i x antal veckor tills de ”tjänat sitt straff”. 12-årige Peter som skrek på mamma för att han inte fick nuggets till middag, han sitter nu inlåst på sitt rum. Hans mamma pratar inte med honom, inte ens när maten skjuts in under dörren.. Kanske får han gå ut på gräsmattan i någon timme per dag, men sedan är det tillbaka in på sitt rum, inlåst. Inga sociala kontakter. Jo, kanske faktiskt. Hans granne, 17-årige Lasse, hittade man medan han snortade kokain på familjetoaletten, så han är också inlåst på sitt rum och planerar just nu sin nästa stora affär. Han kan Peter få umgås med. Inga förmågor. Inget tryggt och säkert nätverk. Bara konsekvenser och straff. Nähä, det är för omänskligt, tycker du? Då ska inte 13-åringar kunna sitta i fängelse tillsammans med fullvuxna mördare, rånare, droghandlare.

    Snabba förändringar och kortvariga lösningar, det tycks vara drivkraften bakom majoriteten av politikerna i världen i dag. Vi är så förstörda av teknologi och utvecklingen av onlinevärlden. Allt kommer till oss snabbt och direkt. Förut fick man vänta i alla fall 3-4 dagar innan ens brev kom fram till mormor. Idag skickar du ett SMS som på några millisekunder når henne. Viktnedgång krävde förut en lång dedikation och förändring i både livsstil och kost, idag tar du ett piller och plötsligt har du gått ner 10 kg. Ska du skriva en lång uppsats men hinner inte? Be Chat GPT göra det så är du klar för inlämning på lite över 20 sekunder. Vi är giriga och vi är otåliga. Vi tror att vi endast har rättigheter, och att det är alla andra som har skyldigheter. Inte vi. Våra barn skjuter andra barn. Vad är lösningen? Kasta in dem i en bur så kan de ju inte skjuta varandra längre. Siffrorna för skjutningar sjunker, men vad är det för siffra som ökar där? Brotten ökar ännu mer om 10 år?? Hur kan detta vara möjligt? Vi kastar ju bort alla. Ja, det där är de 13-åringar som ni kastade in som nu är 23 och kommer ut till sitt vuxna liv utan någon som helst kunskap, utbildning eller erfarenhet om vad som förväntas av dem som vuxna så de begår ännu fler brott för att det är det enda sättet de vet man kan tjäna pengar på.

    Livet är inte enkelt. Livet är inte något du kan klara av genom att poppa Ozempic en gång om dagen, skriva alla dina uppgifter med Chat GPT och leva på en diet av ”jag är den enda som betyder något i denna värld”. Våra barn behöver att vi är vuxna. Vi är de som är mogna nog att fatta att saker tar tid. Barn behöver tålamod och kärlek. Absolut att barn behöver disciplin och ibland uppläxning, men detta ska göras på korrekt sätt. Vi ska kunna se till att barnet har ett tryggt nätverk och ett öppet samtal om vad som är korrekt och riktigt. Att vi slår inte på mamma när hon försöker hjälpa, eller att vi äter våra grönsaker innan vi äter dessert. Vi stänger inte in barnet på ett rum och låser dörren, lämnar dem ensam i timmar och låter dem bara umgås med barn som betett sig illa. Det är inte vuxet. Det är barnsligt och oansvarigt. Det öppnar upp för en värld där vårt barn är rädda för oss. Inte vågar prata med oss. Gömmer saker för oss eller till och med ljuger för oss.

    Tycker du att en 13-åring ska kunna sitta i fängelse? Varsågod och ligg bakom den 13-åringen på en smal landsväg i 70 km/h. Varsågod och gå och ta en bärs med de. De är ju trots allt lika som oss.

    Jag tänker inte gömma mig i ett hörn längre. Jag tänker inte låta mig mobbas av dessa barnsliga politiker. Mina syskonbarn har en värld framför sig, och jag vill inte att det ska vara denna som väntar dem. Politiker, lär er. Samhället, skärp er. Du har rättigheter i denna värld. Du har rätten att vara trevlig mot dina medmänniskor. Du har rätten att ställa dig upp från din plats på bussen när du ser en gammal dam komma med sin krycka. Du har rätten att släppa in någon framför dig från en utfart när du ser att det är mycket köer. Du har rätten att säga ifrån när någon gör fel. Du har rätten att älska ditt barn. Du har rätten att göra denna värld bättre än den var innan.

    Världen är mörk. Våra barn föds med ljuset i sig. Det är dags att vi vuxna orkar vara vuxna och ser till att världen inte släcker det.

  • September

    Ny termin – Nya tag

    Hej hej,

    Vi är tillbaka, äntligen!
    Sommaren har gått förvånansvärt fort och jag sitter helt plötsligt återigen i en halvmysig seminariesal på en ändå rätt så bekväm stol med två koppar kaffe i systemet.

    Jag har nog ändå inte allt för mycket att berätta för dig idag. Denna termin verkar som att det kommer bli rätt så hårt arbete. Vi har många stora projekt, väldigt många grupprojekt och mycket innehåll i varje delkurs.

    Jag vet inte hur jag känner kring grupprojekten… Jag har ingenting emot andra människor, men grupprojekt består nästan alltid av en eller flera personer som antingen inte svarar alls eller som lämnar sitt arbete till sista sekund, och jag har ingen ork till att sitta och jaga människor digitalt för att se till att de gör sina studier… Jag har fullt upp med att få gjort min egna. Jag hade hellre gjort allt arbete på min egen hand så att jag vet att det skulle bli gjort, men det är ju inte riktigt ett ensamt yrke jag har valt att bege mig in på.

    Även om det känns som att terminen består av väldigt mycket så känns det samtidigt inte som om jag har någonting att plugga på. Det finns få föreläsningar man kan läsa på om, inga tidigare tentamen som släppts, inga instuderingsfrågor publicerade osv. Första delkursen (research) består ju verkligen bara av praktiska moment av att öva på att stalka upp företag, privatpersoner, politiker m.m. Egentligen någonting som min generation redan är experter på tack vare världen av Mr.Koll, Ratsit, Hitta.se, sociala medier osv. Ge mig ett namn så kan jag hitta var de bor, deras mammas flicknamn och deras favoritfärg bara på några minuter.

    Vi ska ha vår första tentamen redan nästa vecka där det på schemat står: 09-17 Plugga för tentamen, 17-20 Tentamen. Jag förstår inte vad det är jag ska plugga på. Vi kommer ha full tillgång till databaserna och Google under tentan. Vi kommer ha tillgång till Studiewebben med samtliga våra föreläsningar, där jag även kan gå in på min Drive för att ta fram alla anteckningar från de föreläsningar vi har haft. Jag förstår verkligen inte vad det är tänkt att jag ska plugga på.

    ”Men hallå, de kanske tycker att ni ska läsa kurslitteraturen ni blivit tillgivna.”

    Kurslitteraturen? En bok tog en timme att läsa och har absolut ingenting om hur man gör research. En PDF på nästan 200 sidor handlar om informationskrig, alltså desinformation och misinformation. Jag vet inte hur mycket man kan beskriva om hur främmande makter försöker lura människor genom felaktig information… Och det är säkert jätte spännande för folk som är intresserade av sånt… Men för mig så räcker det med en sida som kan summeras:

    Propaganda har funnits länge. Propaganda används fortfarande idag. All information du får är inte sant. Främmande makter gör detta för att skapa obalans och rädsla. Akta dig för främmande makter.
    Det räcker gott och väl för mig.

    Nämen denna termin kommer nog bli toppen ska ni nog se! Jag hoppas bara på att tempot i samband med intressenivån ökar, för av det som vi fått lära oss än så länge så är jag inte himla imponerad.

    Det är väldigt skönt att veta att jag genom terminen i alla fall har ditt sällskap på min färd.

    Tills nästa gång,
    Din käraste

    My Tilde

  • Augusti

    Skrivprompts

    Hej hej,

    Idag fick jag lite känn för att öva på mitt skrivande, och har hittat lite skrivövningar man ska göra inom kort tid bara för att få kreativiteten att flöda. Jag tänkte då också att jag ville att ni skulle få vara med när jag gör dessa övningar. Kan inte det bli roligt? Kanske får just du den inspiration du behöver i något form av skrivande. Okej mina enda regler är som följande:
    1. Jag har tre minuter på mig för varje prompt oavsett om jag hinner klart eller inte.
    2. Mitt mål är inte att det ska vara Oscars-vinnande skrivande utan jag ska ha roligt och låta kreativiteten flöda.

    Den första prompter är: Föreställ dig hur det skulle vara att vara en popstjärna. 3, 2, 1, KÖR:

    Svettet rinner ner för pannan där jag sitter bak i limousinen. Utanför hör jag skriket av de människor som betalat för att se mig uppträda i veckan. Blixtrarna från paparazzis bländar mig och hjärtat dunkar hårt mot den fyra tusen kronors tröja jag blivit given av ett företag för att sponsra. Detta var en gång min dröm, kanske är det än, men någonstans kan jag inte rå för att hata det mitt liv blivit. Att ta sig till bilen har blivit ett träningspass, att träffa min familj har blivit i behov av säkerhetsvakter och stängda gardiner. Men jag antar att det är så det är att vara en popstjärna.

    TID! Hur tyckte du jag gjorde för mig? Det kändes ändå helt okej. Man blir såklart stressad när man ser klockan ticka, men jag kände också att det fick bli vad det blir. Jag tycker ändå det blev rätt så bra… Okej, du är med på hur det går till? Om du vill så får du gärna hänga på, skriv baserat på samma prompt, ge dig själv tre minuter så kan du ju jämföra våra historier. Inte utifrån vems blev bättre, utan snarare bara för inspiration, och se vad olika människors hjärnor kan göra med samma mening. Är du redo för nästa?

    Andra prompten är: Fokusera din historia på en författare som fastnat i sin historia. Oj! Denna kan bli intressant, vi kör! 3, 2, 1, KÖR:

    Fingrarna som flöt över tangenterna. Sakta börjar hon knappa in några ord i dokumenten innan hon hårt trycker tillbaka och pappret återvänder till sin vita yta. Hon slänger frustrerat händerna upp till håret. Klockan har nog aldrig tickat så högt som den gör nu. Har kylen alltid låtit så där? Hennes ögon flyger runt om rummet i hopp om inspiration. Hennes fot börjar slå mot marken i superfart för att lugna ångesten som ökar i bröstkorgen. Som på beställning flyger en av händerna ner mot datorn och klickar naglarna mot metallen i takt till foten.

    TID! Denna gång hann jag faktiskt inte klart, men fick du känslan jag hoppades förmedla? Den där frustrationen, irritationen och hopplösheten man upplever när man verkligen inte vet vad man ska skriva härnäst, eller rentav var man ska börja?! Hur gick det för dig? Är du redo för en sista? Jag tänker att vi lyxar till för oss själva. Vi ger oss fem minuter denna gång.

    Den sista prompten är: Skriv en historia som inkluderar repliken ”Känner jag dig?”. Finns väldigt mycket man kan göra här, vi testar. 3, 2, 1, KÖR!

    ”Du skickade en sådan fin kofta på posten till julen, mamma,” sa han medans han plockade upp några godispapper som hade lyckats hamna på golvet bredvid hennes säng.
    ”Inger frågade om du inte hade kunnat sticka en sådan kofta åt henne, fast en liten mindre så klart,” han skrattade och satte sig på kanten av bädden.
    Hans mamma tittade envist ner på hennes pågående projekt av en bebisfilt till lilla Hanna som just kommit till världen. Benjamin tittade runt omkring det sovrum hon hade flyttats till. Det rum hon hade innan var klart större, men skötarna hävdade att rum av sådan storlek gavs till de som betedde sig som bäst. Ingen betedde sig bättre än hans mamma.
    ”Hörru,” sa han och mjukt la sin hand över hennes, ”Visst har du varit snäll mot de som tagit hand om dig här? Har de varit snälla mot dig mamma?”
    Hon stannade upp abrupt med sitt stickande, och titta upp med ett misstänkt öga:
    ”Känner jag dig?”

    TID. Jag måste medge, jag tog faktiskt 30 sekunder extra för att hinna få in mitt slut, men visst blev det en okej twist? Jag tror inte att det är min bästa av mina tre försök, men jag känner ändå smärtan han måste ha känt bara genom det här stycket. Jag fick verkligen känslan (trots att det ju var jag som skrev) att det är en man som verkligen älskar sin mamma, och att ha henne inte känna igen sin egna son… Usch.

    Så vad tror du? Har vi blivit något mer kreativa? Jag skulle vilja tro det i alla fall. Men så trött man kan bli bara på några minuters skrivande. Jag kan klart säga att jag är redo för säng. Sådana här övningar är fantastiska och det finns många fler att hitta om du vill bara via en enkel google-sökning. Vilken prompt tyckte du blev bäst? Skriv gärna!

    Tills nästa gång,
    Din Käraste,

    My Tilde

  • Juli

    Sommar och Sol (gå iväg!)

    Hej hej,

    Inte så mycket har hänt sedan vi senast pratade. Jag jobbar fortfarande på mitt nya format, men hoppas kunna lägga ut något snart, jag ska bara hitta tiden att faktiskt göra det.

    I övrigt så är nog allting samma gamla vanliga. Det som däremot inte varit gamla vanliga har varit vädret denna sommar i Stockholm. Inatt var första natten på länge jag kände att jag kunde sova med täcke och inte bara påslakan. Vilken värme Stockholm! De första dagarna var underbara, ett riktigt paradis, men när den första veckan var avklarad och värmen inte tycktes ha ett slut… Jag blev nästan lite ledsen faktiskt. Jag började sakna Sverige-värmen, den där perfekta 22-23 graders värmen men lite moln på himlen eller lite svaga vindar. Jag är svensk, jag är inte gjord för att svettas, jag vet inte vad det innebär utöver vid träning. Nu verkar det i alla fall som att vi kommer få tillbaka den sommar vi stockholmare känner igen.

    Nu är det en månad kvar tills jag påbörjar min andra termin på journalistikprogrammet. Jag har börjat inse att jag inte är lika mycket utan mina studier. Jag behöver rutin, jag behöver en nästintill tvingad rutin som inte bara får ut mig utan som också matar min hungriga hjärna. Jag älskar att plugga. Jag älskar att lära mig nya saker. Att ha uppgifter att skriva, och flashcards att plugga på. Redan nu har jag gjort som personliga bakgrundsbilder för min dator där jag kommer kunna ha mitt schema och snabba länkar till sidor och böcker jag behöver. Det kan låta nördigt men jag drivs verkligen av sådant. Jag glömmer dock bort att andra inte är lika motiverade av skolan som jag är. När jag försökte vara lite rolig med ett par vänner kring kurslitteraturen inför nästa termin bemöttes jag av starka protester att inte prata om något som har med studierna och göra. Initialt kände jag mig avvisad då jag bara försökt vara rolig och samtidigt förbereda inför nästa termin men så slog det mig att det har ingenting med mig att göra, utan verkligen bara av att de inte ville höra om skola när de inte behöver plugga. Vem vet, jag kanske fortsätter plugga för evigt. Kanske ska jag bli forskare, eller lärare, då kan jag plugga resten av livet.

    Nästa vecka ska jag och min bror på bio…. I NIO TIMMAR. Ja, ni läste rätt. Filmstaden gör en visning av samtliga tre Batman filmerna från the Dark Knight trilogin. Jag är så taggad men vet också att jag kommer vara så trött efteråt, även om det bara innebär att sitta ner i nio timmar. Fast det är just det som gör det så svårt. Jag har svårt nog att sitta still och hålla fokus under en två timmars föreläsning, än mindre nio timmars värt av film. Jag får se till att ta med mig underhållning, typ en stressboll eller kanske mitt virkningsprojekt så jag kan sitta med det om det blir riktigt svårt att sitta still. Vi kommer vara på en stor salong så ni behöver inte oroa er att jag kommer störa någon.

    Tills nästa gång,
    Din Käraste,

    My Tilde

  • Juli

    Nya Perspektiv

    Hej hej,

    Förra gången hävdade jag att jag skulle försöka skapa ett kort inlägg och därefter skrev jag ett inlägg som var precis lika långt som alla mina andra inlägg. Vi får väll se om jag faktiskt lyckas med ett kortare inlägg denna gång. Jag kan inte lova något.

    Alex är tillbaka i Sverige och jag kunde inte vara lyckligare! När jag inte har jobbat eller varit hemma och vilat så har vi varit ute och utforskat. Idag och igår har spenderats med lite utforskningspromenader, ett nytt ord jag hoppas du gillar. Här är några av de fina bilderna vi fick från vår resa genom huvudstaden:

    Jag kom på en ny idé idag. Det är väll kanske en gång i månaden jag får någon form av idé om vad jag ska börja göra. En ny hobby jag ska plocka på mig, en ny förmåga jag ska lära mig eller ett mål jag ska nå. 99 gånger av 100 så misslyckas jag eller snarare ger upp, så det kommer bli väldigt spännande att se om jag kommer lyckas denna gång. Min tanke är att jobba vidare på min journalistik, men denna gång i videoformat. Jag har några idéer på arbeten jag vill påbörja, så tänkte jag att man kan skapa som en egen sida på denna blogg där man kan ta del av det.

    Research arbetet påbörjas, återkommer när mer information om det nya projektet finns.

    Tills nästa gång,
    Din Käraste,

    My Tilde

  • Juni

    Romantisk komedi & Bastubad

    Hej hej,

    Nu tänker jag att jag försöker mig på det här med att skriva kortare inlägg. Mer av det format en blogg faktiskt bör ha. Bör och bör, det finns väll egentligen inget rätt och fel när det kommer till bloggar, men men.

    Dagen gick precis som jag hade hoppat. Jag började dagen med en mycket lätt styrketräningspass, och då menar jag mycket lätt. Återigen, all rörelse är god rörelse. Därefter var det iväg till simbassängen för ett dopp. Jag ÄLSKAR att simma, det finns verkligen inget bättre än känslan av att simma följt av en uppfriskande dusch och sen in i en värmande bastu. Däremot finns det en sak jag avskyr med att simma i simbassäng… Människor. Jag är obekväm nog kring människor, ännu mer när jag bara befinner mig i badkläder. Det blir också trångt i motionsbanan. Man måste simma om, öka fart, sänka fart när man fastnar bakom en långsam simmare som övertas av en annan långsam simmare.

    Det här är inte jag som säger att man inte får simma lugnt och stilla i motionsbanan, jag förstår att alla har olika hastigheter och förutsättningar när det kommer till simning. Däremot har jag som personlig preferens att det befinner sig max 3 personer i motionsbanan för att jag ska vara riktigt bekväm. Sen är det bara en allmän känsla av otrygghet när jag befinner mig ensam på en plats med många människor. Just därför kände jag att jag skulle utmana mig med att faktiskt bege mig själv. Det resulterade i 40 minuters simning (vilket är en enorm förbättring för mig psykiskt) följt av 15 minuters bastu.

    Bastu måste väll ändå vara det absolut bästa med att gå och simma. Man kan bara sitta/ligga och njuta av nuet. Ingen musik, inga telefoner, bara varm fuktig luft och träplankorna under en. Inte bara det, det finns ju genuina medicinska fördelar med det, men det tänker jag inte gå in på för jag är ingen läkare. Jag upplever däremot varje gång jag har bastat att jag mår bättre både fysiskt och psykiskt? Har du en jobbig dag? Testa lite simning följt av bastu, det kan göra under!

    Jag fick även mitt häng tillsammans med min bror. Lite pizza följt av ett par timmars sällskapsspel. Det var precis det jag behövde! Vi har haft det så mysigt, och mitt liv borde har förlängts med flera år med tanke på hur mycket vi har skrattat.

    Nu ska jag försöka susa. Att sova ensam hemma är aldrig en favorit och ger möjlighet för alla möjliga små demoner och katastroftankar att smyga sig in, men jag försöker resonera med mig själv, påminna mig själv vad som är sant och falskt. Nu blir det en romantisk komedi för att avsluta dagen på en god ton, så hoppas vi på att imorgon kan bli en minst lika bra dag.

    Till nästa gång,
    Din käraste,

    My Tilde

Gillar du denna blogg och vill se mer?

Registrera dig för mitt nyhetsbrev, och få uppdatering varje gång ett nytt inlägg görs.

Jag spammar inte! Läs min integritetspolicy för mer info.